Picking up the pieces...

Damn... This is hard....

Vet inte vart jag ska börja eller vad jag ska säga! Jag är hemma i Sverige, eller har varit hemma sedan tisdags och ännu har jag knappt vågat mig utanför mitt trygga flickrum i Marieby. Det var underbart att träffa Stephanie, det var underbart att träffa Linn precis som det var en lättnad att träffa sina två familjer igen (oj vad barn växer på 2 år). Jag längtar så mycket efter er andra med, men det är svårt då jag fått höra att ni är nervösa inför att träffa mig. En del hör inte av sig av just den anledningen och det är svårt att veta hur man ska bete sig...

Det är ingen hemlighet att jag känner att jag just nu sitter på fel sida av atlanten. Hjärtat är brustet och gråten befinner sig alltid en knapp sekund bort. Minsta tanke kan få tårarna att falla längs kinderna och ärligt talat suger det. Jag är ledsen och jag behöver mina nära och kära. Jag är här för er skull, ni är anledningen till att jag brydde mig om att åka hem! Jag har saknar er, ja som jag har saknat er under tidens gång.. Problemet är bara att jag åkte hem innan jag var redo. New York togs ifrån mig och jag saknar att vandra de upprutade gatorna med de härliga människorna, de oändliga möjligheterna och känslan att vara fri och totalt obegränsad.

Jag har spenderat de senaste dagarna med att få ordning på mitt rum. Det börjar bli fint nu och jag tror jag behövde bearbete övergången av vem jag var och vem jag är idag. Jag har vuxit som människa och fått perspektiv på saker och ting. Jag må på samma clownvisa sätt som förr, tjejen som gillar att få andra att skratta, men på insidan finns nu mycket mer erfarenhet och en helt annan bild. Jag är glad för det och känner att jag äntligen är på rätt väg.

Jag har också under dessa dagar återigen försjunkit i tvseriernas värld. Är det inte Desperate så är det One Tree Hill - för vet ni vad? Det är alltid så mycket enklare att leva i nån annans världen än det är att leva i sin egen. Här behöver man inte ta ansvaret, man behöver inte ta risken att misslyckas och man behöver inte känna.. Det räcker att titta och inse att det är fler som klantar till det.... Ja, lame huh?

Ska förhoppningsvis träffa Marina och några andra tjejer ikväll, det ska bli kul! :) Lite vin, lite skitsnack och lite dans är kanske vad som behövs för att riva väggen mellan oss och få oss att släppa lös lite! Jag saknar er!

"It's saturday afternoon and I should just be finishing work, looking for a new short/tight outfit to wear, pick out my fav high heels and get ready for some serious party situation with my cool cat.. So how come im still in my pyjamas in my old girlroom in Sweden? Darn it"

Elina...... dude where are we and what happened? Butterfly <3