lördag 31 januari 2009

Lördag!

Tänkte blogga lite innan jag tar en dusch för att sedan komma in i pluggmode. Har väl inte så värst mycket denna veckan ändå. Idag bakade g hemgjord pizza och scones med barnen, det va ju lite variation i vardagen iaf. Är nöjd med resultatet och pappan tyckte pizza insatsen var revolutionerande eftersom jag är lätt på topp 10 listan för världens sämsta kockar. (Bränner popcorn och bacon i micron, överkokta makaroner varje gång osv..) Det var minsann första gången han haft en Pastrami Pizza, haha och det får jag nog hålla med om att det var min första gång också. Man tager det man haver så att säga så lite ketshup hit, bacon dit, tomater här och pastrami där så var det klappat och klart med lite ost. Mmmm!

So, det är nära nu. Är galet nervös och stressad inför the finals nästa vecka. Vem kom på den dumma idén om att man ska ha prov på ALLT man har gått igenom för? Jag är glad att vi inte har detta systemet i Sverige för det är ju helt omöjligt att memorera alla droger, teorier, idéer, perspektiv, system, kroppsdelar, hormon och annat smått och gott.. My GOSH! Värre är ju också att man inte vet vad man läser eftersom en del krångliga ord på engelska inte tycks vilja finnas i en svensk engelsk ordbok. Great! Men men, det går väl som det går. Ev får jag mån/tis ledigt denna vecka så då har jag ju iaf tid att studera, dock inte göra nåt kul i helgen =( Får se hur det fortlöper, man vill ju som säga hejdå till sina vänner innan det är dags att head east så att säga.

Påminns om flytten gör man varje dag då pappan i var och varannan mening påpekar att jag ska åka snart. Han har i alla fall lite hyggliga saker som är kul att höra från en rätt så konstig typ. Han har flera gånger uttryckt hur mycket han ääälskar hur jag gör tjejernas hår och att den nya au pairen måste leva upp till "Desirée standarden". + att de kommer sakna mig jättemycket här borta, att det kommer bli tomt. Så det är ju alltid kul att höra.

Har även fått smeknamnet "Grandma Pig" så vi leker de tre små grisarna och den stora stygga vargen. Ja, gotta love it liksom.. Grandma är mitt eget påhitt då jag tycker det känns lite konstigt om de kallar mig "mamma" i leken. Detta kan ju råka hamna på minnet så att de kallar mig mamma även utanför leken och det vill man ju helst undvika.

Dags att packa på riktigt nästa vecka, vi flyttar ääääntligen till det nya huset nästa helg så det kommer bli sjukt nice. Även om jag bara hinner bo där 1,5 vecka. haha Blir ju lite närmare till flygplatsen iaf den 18e och det är uppskattat då flyget lyfter vid 9.45 på morgonen!

Nu ska jag bege mig in i dimman. Har även gjort lite tid för mig Edward de senaste dagarna och det är det ena problemet efter det andra. För första gången sen andra boken så rann tårarna igen, uuuh varför ska jag leva mig in så mycket? Sandra, du MÅSTE läsa den snart ojojoj det är ju så bra och så mycket nytt som händer så det är inte likt nåt. Hööööööööörz! Puss

onsdag 28 januari 2009

I got an A!!!!!!

Så var test nr 3 avklarat i ämnet psykologi och jag måste säga att det gick över förväntans bra. Kändes sådär när jag gjorde det men när slutresultatet hamnade i min hand rättat och klart så sken numren 49/50 lysande klart och nöjdheten infann sig. Det blev ju sedan inte sämre av att jag kikade mig runt lite och insåg att alla klassens besserwissrar hade i genomsnitt ca 10 fel var. HA HA HA! Förvirringen var stor, för att försöka beskriva känlan och tjejen framför mig uttryckte genast "are you sure you got the right key for this exam, cuz I see a lot of us have bad scores?" Vi gick igenom provet grundligt och det visade sig att 3 av de frågor som jag fått fel på egentligen skulle vara rätt. Så istället för att få 46/50 så blev slutsiffran 49, lite putsat sådär ;) NÖJD!! Det var välförtjänt, som jag kämpar för att försöka förstå vad han jiddrar om lektion efter lektion...
Har även haft två muntliga redovisningar i counseling, vilket är en utan mina absolut svagaste sidor. Jag får sådan panik av att stå och prata inför hela klassen och även om jag är mer självsäker nu än jag någonsin varit förr så bemästrar jag inte denna skill än... Rösten var hög och klar, kanske en aning stressad men jag kände att det gick bra! However, min kropp kunde inte sluta skaka. Höll upp min affisch för klassen under presentationen och hela pappret skakade som om jag haft Parkinsons disease. Det är kul att känna att man lever. Är glad att veckan är över och ser äntligen ljuset i tunneln. en vecka kvar och sedan är skolan slut och färdig, ska bli sååååå skönt! Finals nästa vecka, ska bli intressant och stressigt!

Va så sjukt osmidig idag. Skulle försöka tima in den söta killen i klassen så jag kunde snacka lite med honom efter lektionen, kanske fixa nummer eller så. Så jag väntar kvar lite efter klass och försöker komma ut genom dörren samtidigt som honom. Det går lysande vi kommer ut samtidigt och går åt samma håll, jag är nära på att öppna käften och säga hallå då någon på andra sidan av mig plötsligt uttrycker "Hey, we should change numbers, I live pretty close to you so we could hang out some day". Jag vänder mig om i ren förvåning och inser att ett av snillena i klassen pratar med MIG. För att inte vara otrevlig så svarar jag snabbt ja i all förvirring, vart går jag? Slutade med att jag blev tungen att följa med henne till parkeringsplatsen och lämna den söta skrutten ifred. CRAP! Bättre lycka nästa gång. Egentligen är det väl onödigt eftersom jag snart åker, men vaddå? Man kan ju alltid snacka i telefonen?

Idag är det exakt 3 veckor kvar tills jag åker till den nya familjen, helt sjukt vad tiden går fort! Den 18 Feb kl 9.45 avgår flyget till JFK, jag är nervös men samtidigt väldigt laddad! Har hjälp till och bestämt vilken au pair som ska komma hit och ta hand om mina barn, så det känns bra. Hon skriver till mig varje dag och har nya frågor om familjen och så vidare, en tysk 24 åring.
Det var nog allt för nu. Ska plugga lite psych, läsa några sidor Breaking Dawn (ÄNTLIGEN) och SOVA! Jag är trött och utsliten. Kunde förresten inte låta bli att shoppa lite idag? Kommer flyplanet ens orka lyfta med allt mitt bagage? :O Det blev ett par billiga jeans, ljusa dessutom hör och häpna (är så anti ljusa jeans så hälften vore ju nog) det är bra med förändring. En blus till det (en sån där konstig en) och ett par örhängen. Im happy! =) Godnatt lovers, hörs snart igen! Läser ni ens, inga kommentater får man ju......

tisdag 27 januari 2009

Tjena Mittbena!

Här sitter jag och filosoferar, klockan är lite drygt 12 på natten och jag ska precis börja plugga lite psykologi. Framförhållning, vad är det? Hade otur/tur i tur/oturen. Vet inte hur jag ska förklara det riktigt men jag blev ledig klockan 5.30 ikväll och kommer inte jobba förrän på torsdag igen. Skööönt tycekr jag då jag har en hel del skolarbete som jag behöver hinna ikapp med innan the finals nästa vecka, ojoj tiden går snabbt. Mindre kul var dock anledningen till att jag blev ledig. Är nämligen så att barnens pappa hade jobb i San Francisco och Värdmor beslutade sig för att göra en trip dit med ungarna för att komma iväg lite. ÅÅH jag vill ju också till San Fran ju! Hon försökte övertala mig att följa med "det gör väl inget om du missar lite skola?" men problemet är ju bara att missar jag för mycket så sjunker betygen drastiskt eftersom det är en intensivkurs. Så där sprack ju det, en annan är ju girig efter hyffsade betyg. Det är inte lätt när det är svårt...

Spekulerade lite denna kväll på hur jag kör bil egentligen. Jag är nog något man skulle kunna kalla för en "agressive driver" (som man även kan läsa om i teoriböckerna). Istället för att följa hastighetsbegränsningen på 65mph (ca 105km/h) så kör D westside style (alla kör fort här i LA trakterna) och blåser på i 80mph (ca 125km/h). Bara 20 för mycket och det är väl i det högsta laget innan farbror blå rycker in och jagar mig i öknen. En annan anledning varför jag skulle kunna räknas till "agressive driver" kategorin är för att jag byter körfält ungefär lika ofta som Christina Aguilera byter image. Eftersom jag har ett så pass pressat schema med jobb/skola these days så känner jag att varje minut är värdefull. Att jag sedan sitter och försöker läsa anteckningar och plugga i den hastigheten är lika dumt som att lägga handen på en brännhet spisplatta men vad gör man inte när man är i desperat behov av effektiv tid?

Aah men visst. Helgen var ju rätt kul! Jag var faktiskt LEDIG, hör och häpna, och blev på fredagskvällen upphämtat av fröken Finland! Hade en bra helg, vi gick på det Afro Amerikanska Muséumet i downtown (ja ett skolarbete såklart) och festade sedan på kvällen efter jag intalat mig att jag är i USA för att ha kul och inte för att plugga :P Det var rätt kul. Drog på nåt houseparty och dansade lite. Kände ingen förutom Niina men det var ju skoj! Söndagen spenderades till plugg och nu börjar jag känna att slutet är nära. Har en muntlig redovisning imårrn och ett prov. Sen är det bara 4 lektioner kvar varav nästa vecka kommer ha en TUNG psykologiFINAL, uuuuh!

Dags att plita in lite nya begrepp och idéer i mitt huvud innan det är dags att sova! Har i alla fall 7 timmar på mig i morgon mellan klasserna så lite plugg ska jag väl hinna med. JUST DET, den söta killen i min counseling class kom fram och pratade lite med mig innan lektionen började. Han må vara dum och ha konstiga värderingar, men här är söt och ler ofta! Det måste ju räknas lite iaf! :)

Hörs då! Snart flyttar jag och jag börjar helt plötsligt känna mig stressad =/ Vill hinna säga hejdå till ett par typer innan jag åker, måste packa, fixa och dona. Har fått in ett par erbjudanden på bilen so far, så snart blir hon kanske såld Gamla Bettan! Skönt :) Mekanikern är i nuläget min bästa vän tror jag! Han skriver och kollar hur jag mår på facebook och ger mig info om hur det går. Mycket bra!!
HÖÖÖÖÖÖRS DÅ!!!! och jag är för lat för att lägga upp en bild!

onsdag 21 januari 2009

Long Island, here I come!!

Sooooo, jag har bestämt mig! Min USAresa fortsätter och nästa stopp kommer att bli Long Island, NY! Har funderat en vecka nu, tvekat, varit mer inne på nej än ja, funderat lite mer, överlagt, jämfört för och nackdelar... Skickade iväg ett mail för ett par dagar sedan med 10000 frågor som vad de förväntar sig, hur dagarna kommer se ut, varför de vill ha en au pair, hur är hennes liv som mamma, vad mina arbetsuppgifter kommer vara etc etc. Fick igår långt bra svar från pappan som fick mig att känna mig positiv till situationen och han lät vänligt, inte så dominant som de flesta män i America är. Jag tror inte ni förstår.. Svenska pappor är såååå mesiga jämfört med de amerikanska, sjukt! Ikväll fick jag svar från au pair och mamman, väldigt långa svar både och. Au pairen gav hur bra information som helst om familjen, relationerna till dem, hur det har funkat, om hon rekommenderar dem, området, vad det finns att göra, varför hon åker hem tidigt... Hur bra fakta som helst så jag känner mig väldigt tacksam för detta! Mammans svar var det längsta och det mest avgörande. Jag satt och log sådär fånigt när jag läste det och en stark positiv känsla spreds inom mig. Jag kände att "detta är min blivande familj" det mesta kändes bara väääääldigt bra! Så det var lite heads up sådär, en mindre sak på listan "att oroa sig över" som i skrivande stund är FÖR lång.

Fick MASSOR av läxor idag, mestadels i counseling. Tror vi har 3 50 poängs uppgifter, 1 prov och 2 läxor som skall vara klart nästa vecka, fantastiskt? Fick tillbaka massa uppgifter som vi gjort idag och jag fick full pott på mina två första 50 poängs uppgifter och massa extrapoäng så jag ligger väldigt mycket på +, det känns bra! Psykologin kändes rätt bra idag, vi pratade mest om Freud och där hänger ju till och med jag med :P Var även så att Desiree för första gången räckte upp handen frivilligt (eller har vi nu en fri vilja?) och svarade på en fråga! YEY! Besserwissern i klassen bestämde sig även för att prata med mig, suck! Han frågade vart jag kom ifrån och när jag lite hastigt besvarade hans fråga så kom den klassiska "I thought Swedish people were suppose to have blonde hair n blue eyes?" HA HA HA. Snäste till med "Yeah I hear that a lot" och tänkte i samma stund med stor suck "Imårrn färgar jag mitt hår blont, använder klarblå kontaktlinser och stämplar SWEDEN i pannan samt målar dit svenska flaggan på näsan!"

Nu måste jag sova! Ska upp tidigt imårrn och lämna besked om accepterande till min nya värdfamilj och ringa mekanikern och fråga om han är redo att ta sig an "Mission: Sell the Superhonda?" typ..

Sammanfattningsvis får jag lov att säga att jag känner mig glad för tillfället trots stressen och den förfärliga stressen i de sömnlösas namn. Drack även en "Rockstar" energidryck under bilfärden hem för att inte somna och köra av vägen i 120- mindre lyckat. Så vi får se hur det går med insomningen ikväll, känner mig lite för pigg faktiskt.

Hörs då! Puss, skall även bjuda på en härlig låt dagen till ära. Akon gör mycket härliga, glada låtar! Enjoy!
"When I see you U run out of words to say..."

tisdag 20 januari 2009

Stress...

... snackade vi lite om idag på psykologin och det kunde ju inte passa bättre. Jag känner mig SJUKT stressad nu, det bara kommer från en dag till en annan. Har massor att göra:
-Besluta om familjen på Long Island, ska jag ta dem eller inte? Efter lite snack med Frida (kan man kalla det ett upprört uttalande?) så skrev jag ihop ett brev igårkväll med 10000 frågor till värdfamiljen. Fick svar idag av pappan och det verkar som det skulle kunna vara en familj som passar mig, så vi får se. Vissa säger att Long Island är tråkigt medan andra tycker att det är jättevackert. Jag tycker att om det känns bra med familjen så kanske det kan funka.jag brukade säga förut att "så länge familjen är bra så spelar inte läget så stor roll", ett uttalande som jag fick äta upp rätt rejält när optimisten själv blev transformerad till en bitter ökenråtta. Så jag antar att det är därför jag är så velig, jag vill inte hamna helt OFF igen. Dock pendlar pappan mellan NYC och Long Island varje dag till och från jobbet så jag menar kan han så kan jag? :)

- Jag måste sälja superhondan innan lördag (försäkringen går då ut). OMG, hur skall detta gå? Kommer jag få några slantar för gamla Bettan? Lite nervöst, men som tur är har min kära mekaniker lovat att hjälpa mig! Pjuuh!
- Helgen då? hade ju tänkt åka till Hollywood och festa med Niina meeeeeen efter att ha kikat lite i skolböckerna så inser jag att jag har mer läxor än vad ett år har dagar. Så kanske blir till att stanna hemma och plugga istället... Kanske kan locka upp henne till Lancaster för att gå på bio, jag brukade ju faktiskt köra ner till henne av samma anledning förut så varför inte liksom? Återstår att se!

Hade ett rätt kul samtal med min LCC idag då han beklagade sig över att han hade en till exit intervju denna vecka med den där konstiga tjejen med den konstiga relionen. Hö hö, vi snackade i ca 20 minuter om hur vrickad tjejen i fråga är. Hon förväntar sig att familjen ska läsa hennes tankar och vill typ byta för att hon inte klarade av faktumet att de gick in på hennes rum när hon inte var där för att låna en stol eller lägga hennes brev på sängen. HALLÅÅ?? Det finns nåt som kallas kommunikation och är man 26 jävla år så borde man vara en liiiiiten aning mognare? Eller? Jag känner mig som "grandma", som barnen kallar mig, på riktigt! haha hur kommer det sig att en 19årig klantskalle som alltid ställer till det för sig helt plötsligt vet bättre än alla sina vänner som är i 25 års åldern? Intressant! Jag försöker nu inte hävda mig, konstaterar bara fakta! SÅ hur som helst lite kul att LCC snackar skit med en au pair OM en au pair :P haha

Skoluppgifterna inför veckan lyder endligt följande:
3 uppgifter i Counseling varav vi endast fått reda på hur vi ska lösa den ena än, lyckat? Den är dessutom verbal så då blir det att stå inför klassen och babbla på engelsk, jippie!
Har Midterm prov i morgon, får se hur det går!
Sen följer ett härligt psykologiprov på onsdagskvällen kl 7, prov nr 3. Känns hyffsat, 2 veckor kvar nu bara, jag tror jag klarar det!
Efter nästa vecka så är det finals. Känns lite drygt i Counseling då vi kommer ha 2 muntliga redovisningar som båda är värda 100p var. Och jobbigast är väl psykologiprovet innehållande allt vi gått igenom =/

Nu ska jag sova hörrni, klockan är massor och jag ska upp om 4 timmar! Tjohoooo!!
Puss då, kanske blir det Long Island iaf.......

måndag 19 januari 2009

Confused!

Jag får panik. Jag vet inte hur jag ska göra med den här familjen, ska jag ta den eller inte? Är 45-60 minuter ett långt avstånd om man egentligen vill bo nära manhattan eller är det bagateller att haka upp sig på sånna saker? Pratade med den nuvarande au pairen idag och det mesta lät väl positivt. Har slängt iväg ett par mail nu till henne och till värdfamiljen så jag kan få en bättre bild av vad jag ger mig in på. OMG, livet och alla dessa jobbiga beslut, spare me liksom. Måste även lämna in bilen för försäljning innan lördag då försäkringen går ut, yeey... :(

Är även lite besviken på "Breaking Dawn", den fjärde boken i Twilight sagan. Den mystiska farliga spänningen har som försvunnit och ersatts av massa trams och sånt man kan hitta i en vanlig kärlekshistoria eller ta direkt från en verklig amerikansk ungdoms liv.. ah jag vet inte hur mycket ni fattar och jag ska inte förklara mer med hänsyn till de som inte läser 4e boken än (jag lider med dig Sandra), så det är väl allt jag säger. Frida konstaterade idag att jag är avundsjuk på Bella och efter en skrattattack över hur patetiskt det låter så fick jag nog lov att hålla med... :P haha! Jag är BESATT av Edward Cullen och jag erkänner det. Sådärja, nu fick vi det ur världen.

Har även skola i morgon och jag gjorde läxan redan igår, sköööönt! Allt som väntar nu är bara att mixa ihop ett förslag av rimliga hotell inför resan då mamma kommer och läsa lite bok, sen SOVA! Hörs då, puuuuusss

JUST DET!!! Roligaste idag, hahaha fick reda på att värdfamiljen överlägger hur vida den nästa au pairen skall härstamma från RYSSLAND: Hör och häpna, pappan kommer ner på nedervåningen med ett plågat uttryck och utbrister nåt i stil med att Värdmor tänker anställa en kommunist att ta hand om barnen. Det är inte ofta jag håller med nåt som han säger men i detta fallet har han rätt. Man kan INTE ha en rysk barnvakt. Förlåt, jag är inte rassist men baserat på mina erfarenheter av östeuropas folkslag så måste jag stämma in i att orden "dåligt uttal trots tappra försök" och "nonstop talkers utan syfte" är fack att lägga ryssarna i. Helt otroligt så jag kunde inte låta bli att hjälpa far att såga henne vid fotknölarna. Fick även ett par slag under bältet som gensvar, saker som "well if you would to choose someone you wouldn't choose any other that yourself" och "you hate people". Haha kan man råför att man är bäst i test? Näråå men det va lite väl hårt tycker jag, ego är jag inte, au pair hatare må hända eller vad säger du Robban?? ;) haha! Kvällen spenderades sedan vikandes av skrattanfall då pappan gång på gång immiterar en rysk som försöker prata engelska, hahaha så sjukt roligt! Måste ge honom det!

Nu ska jag göra 1 och 2 för att sedan göra 3 som är att sova1 HÖÖÖÖÖÖÖRS!!!

Söndag

Jag var rätt duktig idag i alla fall, om man tänker efter. Efter en hel del sömn och en sovmorgon så kickade jag igång dagen. Dividerade med mamma om vilka hotell/hostel vi ska bo på medan vi är ute och reser runt i Florida men vi kom väl kanske inte fram till så mycket mer än att det var viktigare för mamma att ha "breakfast included" än hur hotellet faktiskt såg ut/ var det låg. Intressant tankegång där måste jag erkänna! Way to go! So i alla fall ska vi komma upp med ett förslag tills på tisdag och sedan boka det som känns bäst! Yey!

Var även iväg till Wal*Mart och införskaffade mig en tredje resväska! Hej och hå, efter ca 1 timmas beslutsångest om vilken färg/form jag ville ha på den så blev det tillslut en knallröd. Skräll? :) Jag är nöjd, nu är det bara att börja packa!

Laddade dock lite för länge med att ringa den nuvarande aupairen i min ev framtida familj så jag får kliva upp i god tid i morgon och ta tag i det, uuh! Måste nå ett beslut snart, det är lite jobbigt att välja för den här familjen är inte perfekt men tänk om det inte finns nån som är bättre? Vågar man gambla?

Hade även ett djupare telefonsamtal med min vän Robin om en hel del ämnen, det var intressant och härligt! 1,5 timme senare insåg jag att den effektiva söndagen inte visat på några särskilt effektiva reslutat så jag blev tvungen att slita fram pluggböckerna i ren panik. Så nu ligger jag här i sängen, klockan strax efter 12 och känner mig rätt nöjd med dagens insats. Är klar med läxorna som har duedate på tisdag och kan istället ägna måndagskvällen åt att sitta barnvakt och skumma på resa och diverse uppsatser samt tänk på min framtida familj. Jadå! Börjar tydligen 11.30 i morgon och får därmed ett par timmar efter barnens läggning då jag är barnvakt men kan ägna mig åt annat. Grymt nice!

A men hare så bra då så hörs vi när det passar! Hejdå kära vänner och hej Edward!

fredag 16 januari 2009

Vilket Retard!

Ikväll vid moddagsbordet fick jag en utav mina fasansfulla skrattattacker igen, vart kommer dem ifrån liksom? Råkade tappa köttbullen i juicen och när jag sedan började analysera hur fruktansvärt klantig jag är och allt som jag råkar ut för hela tiden så började jag tokflabba så tårarna rann. Detta fann barnens pappa väldigt uunderhållande och spenderade resten av middagen med att göra fula miner och konstiga ljud, varav jag såklart började skratta hejdlöst igen. Aaah jag såg blicken från värdmor, haha hon vet att när jag börjar så tar det 1 timma innan jag kan lugna ner mig. Va hände?
Snackade även med min första tänkbart nya familj idag, det var spännande. Vi snackade väl ca 30 min och sedan ringde hon och pratade med värdmor också. Därefter fick jag mail om att de vill att jag ska bli deras nya au pair och att det ligger i mina händer att bestämma. Familjen bor på Long Island i ett fint område. Jag ska få egen bil, oftast ledig på helgerna, 2 småkillar att ta hand om, mamman verkar jättetrevlig osv så det är mycket bra. Nackdelen är då att det är 1 timma till NYC, geeez jag ville ju inte hamna i förorten igen.. Så vi får se, ska överlägga och även ringa deras nuvarande au pair och få lite info. Min värdmor här peppar mig att åka till denna familj, hon tycker de verkar bra och ska hjälpa mig att titta upp lite saker. Här satt jag och oroade mig för att hon skulle bli arg för att jag ville förlänga med en annan familj, medan hon i själva verket till och med vill hjälpa mig i sökningen. Ibland tror man för lite om människor.

Jag har även börjat få små panikattacker, kommer på mig ibland att stå och lipa rätt var det är. har insett att det är bara en månad kvar nu tills mitt första år är slut och att jag kommer måste lämna min familj här om just en månad. Hur ska jag klara det? Jag ÄLSKAR dessa barn, det är så jobbigt så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Smärtan i hjärtat är så stor, för det finns inga garantier att vi kommer hålla kontakten i framtiden. Självklart kommer vi försöka men eftersom varken jag eller värdmor är särskilt duktig på att höra av oss till andra så fasar jag för att det kommer rinna ut i sanden. Uuh, mina barn! <3

Puss, nu ska jag läsa om Edward <3

onsdag 14 januari 2009

När man inte har tid att leva....

Jag håller på att bränna ut mig. Är så trött så jag vet inte vad jag heter men kan inte somna på grund av de kopiösa mängder koffein jag hällt i mig idag. Hade min andra exam (prov) idag i Psykologi och jag har nog aldrig pluggat så lite inför ett prov någon gång. Eftersom jag går i skola och jobbar i princip hela dagarna så finns inte tiden till arr studera på "fritid". Så den enda tiden jag fått till att läsa på var i bilen på väg till och från skolan. Lägg då på minnet att jag sitter och försöker plugga mina anteckningar medan jag kör i 120km/h på motorvägen. Haha mamma freaka inte ur, men det är helt ärligt den ENDA tiden jag har till att plugga för de där jäkla proven, kul? Så sammanlagt fick jag kanske 2 timmars distraherat pluggande och kände mig riktigt nere innan jag åkte till campus denna afton. Mardrömsscenario för en person som hatar att misslyckas. Meeeen på nåt vis har turen varit med mig under dessa psykologiprov för fick jag inte ett stabilt B även denna gång montro? Jodå, 2 poäng från A denna gången, men jag är så lättad att ord räcker inte till...

Ska försöka ge er en klarare inblick i hur hetsigt mitt liv är just nu. Jag jobbar mer än naturlig svensk fulltid på 40 timmar. Därefter övernatuligt intensiv skola efter som jag just nu pluggar 2 klasser som egentligen räcker en hel termin(5 mån) på 5 veckor. Great. Det är 168 timmar på en vecka, så här ser min uppdelning ut:

Jobb - 45t
Skola - 18t
Transport till/från skola - 12t
Studier hemma - 15t
Nöje - 5t
Planering för framtid - 5t
Sömn - 58t (varav ca 3t/natt under sön, mån, tis)
Övrigt trams - 10t

Dessutom måste jag jobba helger nu då jag missar så mycket arbetstimmar under veckorna, pga att jag måste PENDLA så långt till skolan eftersom vi INTE har FLYTTAT ÄN. Det är ju fantastiskt! Men att det vore ju som synd att klaga..

Nu är kl halv 12 och jag har precis gått igenom min första matchning inför förlängningsperioden. Vet inte när jag bloggade senast och vad som sagts. Jag har i nuläget skickat in alla papper för förlängning och kommer att stanna kvar i USA till i November 2009. Jag är jätteladdad, tror jag, och det ska bli kul att se nåt nytt. Jag kommer dra mig till New York och äntligen få träffa min underbara Frida igen. Åååh det ska bli så kul. Min första matchning bodde dock 1 timma utanför och så skulle jag jobba en del helger. Detta är två av de saker jag inte är flexibla med så jag kommer att tacka nej. Jag har levt isolerad i 9 månader nu, ökenråtta har jag blivit och jag klarar inte av så långa avstånd från city igen. Been there done that och jag är nog en stadstjej after all. Who knew liksom då man tänker på sin uppväxt och de norrländska barrigt gröna skogarna.

Aaah, så kan det vara! Jag vet en del som är liiiite less på mig att jag ska stanna kvar här men det är mitt liv och jag har rätt att göra vad jag vill med det, sorry mom. När jag kommer till NYC blir det andra tag, då skall regelbunden träning läggas till i schemat och uppdrag "beach form 2009" påbörjas. Brukar ju gå sååå bra ni vet, hö hö hö. Nu ska jag läsa ett kapitel om min älskade Edward Cullen, jag har saknat honom de senaste 3 dagarna då tid inte funnits till för att ens sova. OMG jag ser ut som ett slitet spöke, hemsk syn när jag tittar mig i spegeln och det är inte särskilt safe att pendla till skolan när ögonlocken helst bara vill trilla ner och somna in.

Just det, tog även min absolut sista långfärd med Bettan i tisdags. Hon klarade sig med nöd och näppe upp till huset igen (ca 45 minuters körning). Ville inte riskera nåt så istället för att köra 65mph på motorvägen som man ska, så körde jag 40mph. Haha bättre att ta det säkra före det osäkra som man säger så och det verkade ju löna sig. Så fort jag får besked om att vi ska flytta så skall hon köras till Bills verkstad och säljas. Heja Des, vad du kan fixa!

Dags att sova nu. Det visade sig btw att den där söta killen i skolan är djupt kristen och anser att han religion talar om för honom att han inte borde skaffa sig en bra utbildning. Han är nöjd där han är och vill leva livet som "vanlig" människa, eller hur han uttryckte det. Känner inte behovet av att utvecklas och nå höga drömmar, han är nöjd med här och nu och tror han alltid kommer vara det. Man blir ju brydd, tänk om jag kunde ha sån inställning. Kanske jag skulle vara lite mer chill men nu är jag helt hyper för det är så MYCKET jag vill göra och som skall fixas och donas hit och dit varje dag att jag lever i ständig stress. Har även börjar tänka på engelska nu, jämt. Förut var det mer att jag tänkte på engelska när jag var runt omkring familjen/mina engelsk talande vänner men nu kan jag komma på mig själv sitta och filosofera på engelska i bilen eller andra platser där jag är själv. Hjälp! Det roliga är att jag kommit in i stadiet då folk inte ens hör att jag inte är härifrån. När jag säger "Sweden" så tittar alla konstigt på mig och förväntar sig nästan att jag just försökt dragit ett för tidigt aprilskämt. Men jag antar att man får ta det som en komplimang, eller det klart!

Nu när jag har lite mer tid i staterna ska jag göra allt jag inte hunnit med än. Dansa, skaffa fler amerikanska vänner, bleka tänderna, förnya håret, shoppa meeeeer, köpa ipod etc. Listan är lång. Dollarn har stidit igen. Den ligger just nu på ca 8,5 kr. En aaaaning skillnad mot 6 kr som den var när jag kom hit i feb 2008, snart ett år sen, ETT ÅR!! OMG

Sova nu, puss! Jag tänker på er där hemma och är ledsen för att det kommer dröja så länge innan jag får se er igen. LOVE, jag saknar er så mycket!

måndag 12 januari 2009

She's done it again!

Desirée sitter i Superhondan på parkeringen och funderar över dagen som varit, "intressant" går tankegången. Har ont i huvudet och är hungrig (har inte ätit nåt sen frukost kl 6am, nu är hon 6pm) och känner sig lite smått förvirrad. Lyckades för ungefärliga 30 minuter sedan glömma mitt svenska kreditkort i maskinen så det är väl bara att säga congratz till den som snodde det. För kvar var det ju inte när jag fann mitt minne.. Lyckades på nåt finurligt vis ringa mamma så kortet är i alla fall spärrat nu, tack och lov! Mamma, du är bäst! Btw så spärrade vi fel kort så om du läser detta, spärra då kort 2!!!

Har ca 45 minuter innan min kvällsklass, pjuuuh jag är tröttare än tröttast! Sov typ 4 timmar i natt, klaga mera?

Nu ska jag komma till det viktiga. Jag kommer att stanna kvar i USA längre än väntat. Fick idén förra veckan när jag ringde och försökte styra upp allt med klasserna. Hon hörde lite snabbt bara om jag inte ville förlänga och helt plötsligt kläcktes idén som jag varit fast med i en vecka nu. Bollat lite hit och dit för att sedan idag skicka in min ansökan och "Go for it". Jag ska till New York och umgås med min underbara Frida, och leva storstadsliv och ett riktigt aupair liv och inte som en torr gammal ökenråtta nå mera! Jag vill ta igen all tid jag gått runt och varit bitter detta året och förvandla denna upplevelsen till ett positivt minne. Värdmor tog det bra, trots att hon fick veta det via mail från cultural care. Smidigt! Kände mig riktigt rutten när jag fick smset: "So I got an email from cultural care saying that you are going to extend. They want me to fill in this reference, I thought you were going home..." Eeeeh asså jag har ångrat mig... Haha usch det va inte en del av planen, skulle berätta när jag kom hem ikväll men se tji den som väntar. Hon tog det bra iaf och förstod att jag ville se nåt nytt. så nu är jag ready!! :P

Har för mycket läxor och för lite timmar på mitt dygn. Det suger! Jag är så trött men lik förbannat har jag en hög som väntar på mig och ett test i psychology på ons, känns ju hyffsat ostabilt. Kan turen hålla i sig liksom? Tack till alla mina vänner för allt stöd idag när jag ringt och ojat mig över förlängningen. Jag känner mig ledsen för det kommer nu dröja 9 månader till innan jag får se mina kära vänners ansikten igen, men samtidigt glad för att mitt äventyr i usa inte är över än. Jag älskar er, även om jag gör konstiga val ibland! <3

lördag 10 januari 2009

Ingen vill veta var du körp din tröja!

Vad glad man blir när man äntligen kommit igång med sitt skolarbete och datorn stängs av helt utan förvarning så att de stackars rader man faktiskt med nöjdhet skrivit är lika borta som min veckolön innan jag ens har fått den.

Har varit rätt duktig idag. Ringde till mekanikern i morse innan jobbet och snackade om hur vida han kan hjälpa mig sälja bilen eller inte. Han verkade väldigt reserverad till en början och jag ångrade mig snabbt att jag ringde och störde. När jag sedan nämnde mitt namn, min bil och att han erbjudit mig hjälp för drygt en månad sedan föll pusselbitarna på plats för gubben och han utbrister "Oh it's Desiree Johansson, honey I remember you, how are yooouu sweetie??" Haha! Så vi kom fram till att han ska göra vad han kan för att hjäla mig och att bilen kommer säljas på 1-2 veckor enligt hans beräkningar. Jag hoppas att få ut $1500 för den men allt över $1200 är bra. Problemet är bara att jag måste köra upp den till hans verkstad och jag hoppas och ger ifrån mig en bön att den kommer hålla hela den 40 minuters resan upp till Lancaster. Den är nu parkerad i området dit vi ska flytta så en sista osäker med resa med Bettan är vad som väntar nästa helg, känns gruvsamt. Växlarna glider fortfarande så det känns som den kommer gå sönder vilken minut som helst, men jag ljög och sa att den rullar på fint, för det gör den ju om man kör sakta :P
Har även skrivit "klart" en av uppgifterna i min counseling class som ska lämnas in nästa vecka. Kors i taket, blev jag klar flera dagar i förväg och inte sista kvällen som vanligt?? Ok, den behöver fortfarande korrigeras lite, men ändå! Håller även på att jobba på den andra som är lite oklar och skall läsa ett par rader psykologi innan jag somnar. En liten uträkning på slantarna som kommer spenderas under sista månaden är under uppgång, om jag nu inte ska förlänga mitt år i usa? Skulle då fortfarande kunna ha semester med mamma 5-17 mars för att sedan fortsätta mitt jobb som au pair i New York några månader till. Jag menar, vad har jag att komma hem till? Vi får se...

Nu ska jag läsa lite,håll i hatten, Edward Cullen!! Min man! Just det, fick även två lite roliga telefonsamtal ikväll som är värda att nämnas. Det första kom från min kära vän Robin som säger ungefär så här "Kan du kolla vart jag är? Jag har ingen aning, vi drog en roadtrip norr och har väl kört i si sådär 1,5 timma utan gps". haha bra jobbat. Vi lyckades efter mycket protester från min dator lista ut att han var mitt ute i ingenstans i en annan stat. 1 timma senare ringer han igen och frågar hur pass nära det är till nästa stat. Tyvärr kom jag med det tråkiga beskedet att det var nog ytterligare minst en timma och beslutet togs då och dirket att en hemfärd var aktuellt att påbörja. U R crazy R! Ser fram emot ett lite längre och kanske djupare samtal på söndag kväll.

Den andra trevliga överraskningen var ett oväntat samtal från min vän Ylva, location Pennsylvania! Har inte snackats vid på månader och dar så det var väldans kul att få lite inblick i hur livet leker på östkusten. Vi får bli bättre på det där med att höras, I miss U my friend! Läsa bok var det ja, Puss då och dra nåt gammalt över er!

torsdag 8 januari 2009

Business school?

Hej! Jag har läxor och som vanligt när jag har en del att göra så slutar det alltid med att jag sitter och leker på facebook, tittar på tv, snackar i telefon eller annat trams istället för att göra nån nytta! När ska man lära sig? Måste ringa mekanikern i morgon och höra om bilen, det är en prio som jag inte kan skjuta på längre. Även maila ICA chefen och höra om jobb är väldigt relevant just nu. Men det är ju ingenting ni inte har hört förr, eftersom jag aldrig gör nåt åt mina måsten!

Har suttit och kikat på handelshögsskolan i Stockholm och blivit lite inspirerad. Hittade en Ph D (doktorsexamen) i Business som jag blev väldigt intresserad av. Dessvärre krävs 1,5-2 års masters examen och arbetserfarenhet inom affärsområdet innan jag får ansöka, så vill jag komma in på den där utbildningen gäller det att ligga i. Det stod att de endast tog emot 10st studenter per termin också, fast det låter ju helt sjukt. Aah hur som helst så kan man ju alltid börja med en master på den där skolan och sedan se hur man känner efter det. Eller så kan man ju alltid dra till staterna igen och plugga upp en master för att sedan komma hem och doktorera. Eller så skaffar man sig bara ett jobb direkt efter, det måste ju gå bra.

Ska skriva lite mer på mitt uppsats nu (dvs några fler än de stackars 3 meningar som står där nu) och sedan slå mig till ro och läsa lite EDWARD CULLEN, mmmmm bäst! Puss då

onsdag 7 januari 2009

Cuz I Can!

Sooooo, what's up everybody?


Skolveckan är slut och jag kan pusta ut, eller vänta.. Just det, jag jobbar ju resten av veckan, 10 timmar varje dag. Kuuuul! Är i alla fall nöjd med dagens prestation. Efter en liten försovning slängde jag mig imorse iväg till skolan, full fart på gamla Bettan blev det (och gammal är hon allt om man tittar på all rost under..). Hur som helst är counseling klassen hur bra som helst. Jag känner mig motiverad och peppad när jag går därifrån, med ett leende på läpparna och känner att JAG KAN, just DO IT! Hänger med som om jag hade engelska som första hands språk och allt rullar på som det ska. Dessvärre växer högen med läxor i samma takt som kursen går snabbt framåt så jag har vad jag gör detta veckoslut. En A4 om varför jag är i Collge, en presentation för klassen om valfri studieteknik och vad den har för positiva sidor, varför den passa mig... Läsa kapitel 2 i boken och göra några övningar på internet. Allt detta till nästa vecka så det blir en hel del sena nätter och lite tänk och filosofering, men det ska nog gå bra det där!



Psykologin är en annan historia. Efter två klasser kände jag i går kväll att droppen var nådd. Gubben slänger upp A4 efter A4 i word på sina dator (såklart på storskärm) ochh pladdrar på i samma veva medan vi stackars studenter antecknar så pennan glöder och vet inte om vi ska lägga fokus på vad han säger eller på det som faktiskt står skrivet.. Det hjälper inte heller att det som står är i princip detta: "Hippocampus, medulla, cerebellum, lobe, spinal cord, axon, peripheral nerve, gland, neuron...." och massa andra ord och fraser som jag aldrig hört förut. Glöm sen heller inte att +a på att jag är den ENDA i klassen som inte tycks kunna namnge alla delar i Nervous System och svara på frågor som professorn undrar. Detta är tydligen grejer som alla redan vet sen high school så därför går vi bara igenom det JÄTTESNABBT. OMG, jag höll på att börja lipa mitt i den 3 timmars långa klassen, fattade ju inte ett skit av vad som sades och jag hade stressen i huvudet att "imårrn har vi prov på det här". Bestämde mig precis där för att försöka hitta en väg ut ur eländet.

Onsdagen kom med besked och efter min counselingclass var det dags att sätta sig själv i arbete. Ringde till diverse personer inom Cultural Care och hörde vad som händer om jag får ett F (Icke godkänt) i klassen, om jag fortfarande får mina poäng osv. Det visade sig att så länge jag går på lektionerna och deltar i uppgifter/övringarna så är det lugnt. Pjuuuuh tänkte Des och läste igenom anteckningarna ett par gånger för att försöka kunna gnata ihop iaf 5/50 poäng på provet. Piiiisamt annars! Så jag slängde även iväg ett mail till läraren och förklarade att jag är från Sverige och MÅSTE ta klassen för TIMMAR och att jag inte behöver nåt BETYG, men är intresserad av ämnet, men att det går för SNABBT för mig för att hänga med. "No worries" blir svaret och han undrar vad han behöver signera för att det ska va ok. Soooftish!



Jag går till lektionen med ett hyffsat lätt sinne, jag menar varför stressa upp sig för ett prov som jag ändå inte behöver få godkänt på? Känns ju dock som det skulle va kul att ha ett betyg, men what to do! Det visar sig när provet är gjort och vi får tillbaka resultaten att jag lyckats få ett B, 1 poäng ifrån A på mitt prov. En härligt glad överraskning, nåt jag inte ens kunde drömma om, så nu är jag med i leken igen. Nu är jag game!



Känner att min blogg på senare tid har blivit mer utav en dagbok. Skriver inte så mycket om djupa saker längre utan det är mer bara att rabbla upp dagens aktiviteter. Jag antar att det är bra, det måste väl betyda att jag har fullt upp just nu och faktiskt gör saker? :) hö hö. Ska även ta ett beslut ikväll, förlänga eller inte. Trodde jag var ute ur leken för länge sen men det visar sig att imårrn är sista dagen att skicka in sin ansökan om att förlänga sitt år. Ska sova på saken!



Dags att nana nu, kan inte komma ihåg sist jag kände mig så sjukt trött.. Puss på er, jag längtar efter Edward. Har inte haft tid att läsa Eclipse den här veckan så kanske jag kan få några minuter på tåget upp till Lancaster i morgon. Godnatt my lovers!!
Glöm inte att tro på er själv, det är viktigt!!

måndag 5 januari 2009

Jag vill hem!!

Jösses säger jag bara, vilken extremt ansträngande dag!! Gick upp kl 6 i morse för att fixa mig i ordning och käka frulle. kl 7 brummade jag iväg till skolan för att ha min första counseling class. Det var en himla bra klass måste jag säga, som kanske till och med kan få mig motiverad till att plugga och lära mig lite knep! Sweeet :) Vi skulle ägen gå fram inför klassen och berätta en historia om vart vårt namn kommer ifrån. Jag som baaara har 4 (med mina 2 mellan namn) drog på en himla historia om hur vida jag har 2 princessnamn, att Desiree är franskt för önskan, att Johansson är ett av de vanligaste efternamnen i sverige och hej och hå så för att vara så pass trögtänkt och feg som jag är så gick det ju riktigt bra :) Skoj, dessutom har vi en söt kille i klassen :) hö hö hö

Efter klass fixade jag med mitt parking permit för att sedan åka och hämta upp Niina. Hon hade en liten rast och vi åkte till gallerian och råkade snubla över snygga billiga skor så lite shopping blev det. Får lov att säga att jag var faktiskt värd ett par nya boots då mina andra börjat snacka (get it?) Efter detta åkte jag och tog hand om mina bankärenden för att sedan glida tillbaka hem och plugga. Kan ni tro det, jag PLUGGAR igen!!??!?

Hur vida pluggningen var särskilt effektiv vet jag ju inte. Skulle kika på nån sida online och som vanligt när datorer är inblandade så blir det ju krångel. Slutade med att jag ringde efter technical support och snackade med dem 1 timma varefter de fortfarande inte kunde förstå vad problemet var. Kuuuul! Så nu har jag en halvgjord läxa.

Därefter var det dags för min kvällsklass i psykologi och Des brummade iväg med glatt humör och förväntningarna i topp. Så fort jag kommer in i rummet inser jag att detta kommer bli tortyr i sin renaste form. En gubbe i sina 50 vårar står och babblar om sak efter sak i 3 timmar och Des har nu mer eller mindre SÅR på händerna efter att ha suttit och antecknat cirka 10 dubbla sidor i sitt anteckningsblock. Får även en örfil på det med att vi ska ha vår första exam på onsdag. KUL?? Är så stressad att jag vet inte vart jag ska ta vägen. Detta är inte bra då jag inte kan tänka klart utan sitter och bloggar/facebookar istället för att ta itu med själva plugget. Lyckat? Halvdant va!

Ska väl läsa några rader nu då och oroa mig för framtiden sen. Jag vill bara hem till Sverige, ta nya tag och starta mitt liv! Men de vill inte sakta ner....
Puss love

söndag 4 januari 2009

Heads up!

Tänkte bara skriva en liten rad innan det är dags att sussa. Jag börjar skolan i morgon och jag är lika nervös som jag vore 6 år gammal och ska ha min allra första skoldag. Uuuh önskar att mamma kunde vara här och hålla mig i handen, men det ska nog gå bra det här! Sa jag inte nyss att jag blivit lite mer vuxen, lite mer mogen? öööh. Jorå, jag ser också fram emot det lite, kanske man träffar några roliga sköna amerikanare som man kan hänga med innan det är dags att åka hem. 8-11am och 7-10pm är det skola och jag sover över hos min finska vän nu 4 nätter, känns lite kontigt men samtidigt bra. Skönt att det är närmare till skolan och att jag faktiskt kan vara närvarande..

Vi kommer troligen att flytta till helgen som det ser ut så det ska bli skönt. Civilisationen here I come, lite sent påtänkt bara då jag snart resen hem men what to do.. Tog btw även bilen ner till Santa Clarita idag vilket jag hade övervägt att INTE göra då den inte är i sitt bästa skick. Men det gick ok. Va dock en olycka på min sida vägen någonstans längre fram så resan som skulle tagit 35 minuter tog istället rediga 2 timmar, yeeey precis vad jag ville skulle hända på min lediga dag!! Men men, är ju här nu iaf i tryggt förvar och det måste ju vara värt något. Ska försöka sova nu, skola i morgon så jag måste upp med tuppen kl 6 i mårgon bitti. Fortfarande nervös :)

Puss och godnatt!! Och bara för att det blivit som en vana så måste jag såklart nämna Edward Cullen i även detta inlägg. Haha blickade ner igår och jodå hand namn står klart och tydligt med i mina 10-20 senaste inlägg. yeey!! PUSS

lördag 3 januari 2009

Hej!

Sitter här med en otroligt ohärlig känsla i magen.. Skolan börjar på måndag och allt är så jobbigt när det inte blir som man tänkt sig. Skolan jag har anmält mig till ligger ca 40 minuter ifrån där jag bor och anledningen till att jag valde den skolan och inte den som ligger ca 10 min härifrån är att vi skulle ha flyttat innan jul. Pappersarbetet tog längre tid än planerat och nu sådär 2 dagar innan jag börjar skolan har vi fortfarande inte fått klartecken att flytta. Är det inte fantastiskt? Detta leder i sin tur till en hel del problem. Jag MÅSTE på nåt sätt ta mig till skolan då det är en 1 månads intensivkurs. Missar jag denna vecka har jag missat 25%av kursen vilket säger sig självt inte är särskilt lyckat.. So dealen som jag kom fram till blev att jag blir ledig mån, tis och ons för att åka och bo hos min finska vän som bor närmare skolan så att jag kan vara närvarande. Istället kommer jag jobba tors-sön, 10 timmar om dagen för att försäka tjäna in de timmar som familjen då missar. Riktigt jobbigt att jobba ännu en helg men om detta är det enda sättet så är det bara att bita ihop.

Ett annat problem som jag sitter och oroar mgi för är hur vida det kommer gå att ta sig till skolan via buss. Den kollektiva trafiken är som tidigare benämnt avskyvärd här i Kalifornien och att förlita sig på den när det gäller nåt så viktigt som skola känns väldigt snett =( Sitter därefter och funderar på om det är värt att dra Bettan på en sista tur... Skulle underlätta enormt MEN jag är så jävla rädd när jag sitter där bakom ratten och skall åka en längre sträcka. Finns nog ingenting som kan få mig att känna mig mer osäker och rädd att att brumma på där på motorvägen med en skenande bil. Växlarna slirar vilket känns osäkert och ibland lägger hon av, men vad har jag för val egentligen? Kommer inte funka med busstransport och bil är ju så mycket enklare... Vad gör man?

Måste sälja skrutten också, får ringa min mekaniker på måndag och höra hur vida han kan hjälpa. Tiden rinner iväg nu och får jag den inte såld kan jag ju räkna med att sova på gatan den sista månaden, kuuul. Jag hatar att vara fattig, att behöva sitta och vända upp och ner på varenda dollar man har i plånboken för att få det att räcka till. Nä, nu får det vara nog på detta. Snart ska jag hem och plugga upp mig till något riktigt bra så jag kan ha råd att göra vad jag vill med mitt liv och inte behöva tänka på detta mer. Ska försöka få tag på mor i morgon, hon kanske har några kloka råd vad det gäller bilfrågan, vågar man ta en sista svängom eller är det något som kommer få superhondan att kvadda igen så hon måste bogseras bort och säljas för ingenting? Jobbigt dilemma, hjälp mig! Jag vet att det smartaste vore att lämna henne hemma i säkert förvar och kriga lite med bussarna nu i några dagar. Svaret står så solklart framför mig och kanske kan jag för en gångs skull spela spelet safe och bete mig som den vuxna ansvarsfulla människan jag känner att jag håller på att förvandlas till. Kan jag göra det vettiga beslutet även om det kommer betyda att jag måste gå upp svintidigt och promenera en massa de närmsta dagarna? ..... sov på saken!

Nu ska jag fortsätta läsa Eclipse, som är den trejde boken i Twilight sagan. Fortfarande bra, men som tur var är denna boken inte lika sorglig så jag slipper tårarna om nätterna! yees! Puss då, mamma om du läser detta så håll dig inne på skype så vi kan snacka under söndagen (typ runt 7-10 tiden på kvällen. Jag behöver lite tips från coachen om man säger så..!! Godnat!

fredag 2 januari 2009

Världens just nu finaste sång!

Så har ännu ett nytt år börjat och jag känner ju det att nu börjar man bli gammal.. Det nya året firades i Hollywood med mina finska vänner samt en tjej från Polen. Kvällen i sig var inget speciellt, bara sådär flippad som alla andra utekvällar. Vi checkade in på ett hotell och började göra oss i ordning och förfesta. Vi hinner inte mer än korka upp så får vi en knackning på dörren. "Great" tänker jag som såklart förväntar mig en arg hotellägare utanför rummet då jag öppnar dörren. Till min stora förvåning står där istället en ung dam, fast när jag tittar efter lite mer noggrannt ser jag att hon egentligen är en han? Hur som helst blev hon inbjuden då "hon" var själv och inte visste vad "hon" skulle göra riktigt. Tydligen var "hon" eller kan jag kalla henne för det? Mycket konstigt det där, då hon hade nåt som såg ut som bröst och full makeup och kort klänning, men rösten var sådär misstänksamt mörk, händer och armar alldeles för grova för att tillhöra en flickas samt svetten som osade under hennes armar påminde allt för väl om svetten som stinker om en sportfantast som just dragit av en 90 minuters match med fotbollspjucksen..

Aah hur som helst var hon tydligen utbildad inom hårstyling så jag erbjöd henne att göra i ordning mitt hår för kvällen. Frisyren i sig var skitsnygg men eftersom den var så extrem och ovan så chickade jag ur och ordnade tillslut till den själv, precis som vanligt. Jag är inte så mycket för förändring, har jag konstaterat massor av gånger. Väl inne på klubben var det skittråkigt, dansade jag ens? Kommer inte ihåg men 12 slaget firade jag babblandes med en Engelsman, vad nu han gjorde där.. Fick efter ett tag nog och beslutade mig för att "get out of there". Eftersom jag inte hittade min kompanjon Niina så drog jag med mig den andra finska vännen. Vi drog ner på Hollywood Blvd där vi träffade TJ som jag inte sett på hur länge som helst (om man bortser från förra helgen då jag av en slump stötte på honom i en busskur). Vandrade lite fram och tillbaka och innan jag vet ordet av så står min finska vän där mitt på gatan och "röker lite roligt" som vissa kallar det. Arg blir jag då förra helgens händelser kommer tillbaka till mig som en flashback så jag släpar henne bort med ett hårt grepp om armen.

Vi fortsätter vandra och det dröjer inte länge förrän jag befinner mig i samma sits igen och jag bestämmer mig där och då för att jag fått nog. Ursäktar min vän som har blivit mitt ansikte för crazyness och drar med henne på hotellrummet igen där jag beddar ner henne. Less men ännu inte redo att ge upp kvällen slår jag en pling till Niina som hittat nån dude, men de bestämmer sig för att komma och möte upp mig. Drar därefter vidare till mannen med de gröna (är de ens gröna?) ögonen som jag träffat några gånger nu och drar en nyårskyss. Kunde året börjat bättre? Kanske, men det var helt okej ändå, slutet gott allting gott.

Har även ett bekännande att ge. Ni kanske minns hur jag har suttit och klankat ner på kärlek, att det är så överskattat och att de bara förstör människor? Well, nu är det som så att jag helt och fullkomligt fastnat för det absolut mest rörande kärlekshirotien All times. Pratar förstås om min älskade Twilight saga som jag sitter och lipar till, ja ni läste rätt LIPAR TILL varje kväll innan jag går och sover. Det är så vackert, så förbjudet, så fruktansvärt sorgligt och hemskt och så otroligt kärleksfullt. Jag har insett nu att jag kanske inte är så emot kärlek som jag faktiskt fått mig själv att tro. Faktum är nog kanske att jag saknar lite kärlek i mitt eget liv, och kanske jag vill ha det mer än jag vågar erkänna för mig själv.. Aah Edward Cullen, What a "man"!

Nu ska jag sova, mamma oroa dig inte jag är inte så skruvad som min vän. Jag är helt okej och väldigt duktig med att veta vad jag gör och att jag gör rätt saker. Puss på er, love y'all och Happy Freakin New Year!! <3