tisdag 11 november 2008

En vanlig tisdag

Ja mitt liv är patetiskt, är ju bara att erkänna och sluta försöka spela cool när man går på gatan. Har insett att tvshowerna tagit över mitt liv. När det går bra för karaktärerna i vad det nu än är kvälenr har att erbjuda så blir jag lika lycklig som om jag vunnit 1 miljon på bingolotto och när det är sämre tider i rutan kan det hända att en tår rullar nerför kinden och jag känner att dra klassikern "hoppa från vallsundsbron". Aah ni kanske får en ungefärlig idé av hur otroligt patetisk jag blivit (eller varit hela tiden?). För att lägga till ett litet klagomål på detta så kan jag avsluta detta stycke med orden, denna resa blev kanske inte riktigt vad jag tänkt mig sedan jag flyttade ut till öknen, tog på mig mammarollen på riktigt, blev bästis med min boss och inte har några andra kontakter eller personer att umgås med. Too cool för alla jag träffar, ja tänk er att det finns de som faktiskt människor som är HELT ute och cyklar och inte har en aning om vad de sysslar med. Räkna med 99% av alla aupairer jag träffat under tiden här i CA. Antingen är det jag som har gone mad totalt och tappat bort trevligheten under resansgång eller så är det verkligen så illa som jag framhåller det i denna blogg. Who knows.

På tal om who knows, kom jag att tänka på låten who knew med min kära Pink. Tydligen äre så att gudinnan har släppt en ny skiva, och tydligen är det även så att D återigen varit olaglig och hämtat filer från internet för att kunna lägga in hennes sköna stämma på mp3n. Inte dåligt! Är alla låtar lika bra som So what, eller varför inte relatera till hennes förra skiva Im not Dead som var lysande! Can't wait to hear the new shit, om ni förstår vad jag menar.

Btw dagens väckning var fruktansvärd, för att tala i underkant. Klockan ringer tidigt och D ligger som vanligt kvar och dividerar med sig själv hurvida aktuellt det känns att gå upp och träna. I de flesta fall (även idag) lyckas hon alltid komma på en bortförklaring för att kunna somna om med gott samvete. Kan vara så enkelt att "men vadå träna? nej mitt hår kommer bli svettigt o jag orkar inte tvätta det idag, träna kan jag göra en annan dag" eller varför inte favoriten (den körde hon även denna morgon) "host host, nä jag är nog för sjuk idag också typiskt, hade ju velat MEN man ska ju inte förvärra situationen". När D äntligen avslutat dagens morgondiskussion med sig själv, dragit täcket över huvudet o lagt sig skönt till rätta stormar plötsligt 3 galna barn in i rummet. Efter diverse skrikande i örat (aooutsch), dragkamp i täckets alla hörn, hopp i sängen och allmän tortyr hör jag "Girls, it's time to get out of there now" från en nöjd värdmor som va less på mitt klag om att jag är för lat för att gå upp å träna på morgonen. So detta va dagen med stort T för träning osm faktiskt genomfördes. Sen att det hela var för jäves då varm choklad med marsmallows i va för svårt att motstå behöver vi ju inte gå in på...

Fick även chockande nyheter från Sverige, terroristerna är i farten igen och snart smäller det väl här i väst. Hoppas jag åkt hem by then men det verkar som de siktat in sig nån gång kring 20 januari och frammåt då Obama inträder som president. Gosh, precis när jag ska ut o flyga och allt! Men som jag alltid säger för att behålla lugnet, skulle jag dö så var det ödet och inget mer med det! Från en sak till en annan så hoppas jag på Vegas i helgen. Min kära kompanjon tänker lämna mig o ett besök i Vegas vore en fint farväl (dock för ung för kasino).

Just det, fick även kommentaren "You have a big butt" av tvillingarna idag. Bara att tacka å ta emot, samt känna självförtroendet sjukt ytterligare en smula. Är väl ungefär lika stort som gamla Bettan där ute jämfört med ett rymdskepp. Nu ska jag lyssna på Pink!
So long suckers, I'm still a rockstar!!

Inga kommentarer: