Desirée sitter i Superhondan på parkeringen och funderar över dagen som varit, "intressant" går tankegången. Har ont i huvudet och är hungrig (har inte ätit nåt sen frukost kl 6am, nu är hon 6pm) och känner sig lite smått förvirrad. Lyckades för ungefärliga 30 minuter sedan glömma mitt svenska kreditkort i maskinen så det är väl bara att säga congratz till den som snodde det. För kvar var det ju inte när jag fann mitt minne.. Lyckades på nåt finurligt vis ringa mamma så kortet är i alla fall spärrat nu, tack och lov! Mamma, du är bäst! Btw så spärrade vi fel kort så om du läser detta, spärra då kort 2!!!
Har ca 45 minuter innan min kvällsklass, pjuuuh jag är tröttare än tröttast! Sov typ 4 timmar i natt, klaga mera?
Nu ska jag komma till det viktiga. Jag kommer att stanna kvar i USA längre än väntat. Fick idén förra veckan när jag ringde och försökte styra upp allt med klasserna. Hon hörde lite snabbt bara om jag inte ville förlänga och helt plötsligt kläcktes idén som jag varit fast med i en vecka nu. Bollat lite hit och dit för att sedan idag skicka in min ansökan och "Go for it". Jag ska till New York och umgås med min underbara Frida, och leva storstadsliv och ett riktigt aupair liv och inte som en torr gammal ökenråtta nå mera! Jag vill ta igen all tid jag gått runt och varit bitter detta året och förvandla denna upplevelsen till ett positivt minne. Värdmor tog det bra, trots att hon fick veta det via mail från cultural care. Smidigt! Kände mig riktigt rutten när jag fick smset: "So I got an email from cultural care saying that you are going to extend. They want me to fill in this reference, I thought you were going home..." Eeeeh asså jag har ångrat mig... Haha usch det va inte en del av planen, skulle berätta när jag kom hem ikväll men se tji den som väntar. Hon tog det bra iaf och förstod att jag ville se nåt nytt. så nu är jag ready!! :P
Har för mycket läxor och för lite timmar på mitt dygn. Det suger! Jag är så trött men lik förbannat har jag en hög som väntar på mig och ett test i psychology på ons, känns ju hyffsat ostabilt. Kan turen hålla i sig liksom? Tack till alla mina vänner för allt stöd idag när jag ringt och ojat mig över förlängningen. Jag känner mig ledsen för det kommer nu dröja 9 månader till innan jag får se mina kära vänners ansikten igen, men samtidigt glad för att mitt äventyr i usa inte är över än. Jag älskar er, även om jag gör konstiga val ibland! <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
hehe jadu des, men drar du till new york sa vill jag komma & halsa pa om du ska vara borta sa javla lange! men jag tycker det ar bra, du ska gora som du kanner min kara! kommer ga jattebra! nar kommer du tillbaks da? och jag ska fan spara pengar som faan bara jag far ett jobb sa kommer jag till dig om jag far alsking! PUSS <3
när kommer du hem du då darling? :( jag som hoppades att det skulle vara snart!
Tack Limpan för de uppmuntrande orden! Jag saknar dig aaaaasmycket och hade sett fram emot att träffas nu hur länge som helst. Men helt plötsligt så ses vi i November/December istället, tum på det liksom! Mmmmm <3
Jag vet Jess, jag vet.. Jag är lite knasig. KOmmer hem i Nov/Dec istället!
Jag saknar dig med, men vi kommer horas mer sen nar jag ar hemma igen sa kan vi chatta :)
Ja men vad fan, passa pa att njut dar borta & ta vara pa tiden!
Jag ska forsoka spara ihop sa jag kan komma till dig innan du reser till Sverige igen.
Pusspuss <3
Låter lysande! Linn du är ALLTID välkommen, det är en självklarthet baby! Du och jag, mmm!!
Puss <3
Skicka en kommentar