måndag 9 februari 2009

Bittersweet!

Så är jag inne på mina allra sista jobbdagar hos familjen och känslorna kan inte bli mer blandade. Jag känner mig glad och excited för att få komma ifrån öken livet och flytta öst, möta en ny familj och förändra mina levnadsrutiner. Samtidigt känner jag mig ledsen för att jag ska lämna min tjejer, MINA TJEJER! Jag kommer sakna dem så mycket att ord inte räcker till, hur lämnar man sina barn? Jag har hela tiden vetat att mina dagar med dem varit begränsade men aldrig kunde jag riktigt sätta mig in i situationen "du har 9 dagar kvar" förrän nu. 9 dagar, fattar ni hur konstigt det känns? Jag känner mig totalt heartbroken men ser samtidigt ljust på framtiden. Konstigt som sagt.. Det var en dum idé att komma så nära dessa barn då jag hela tiden visste att jag nån gång måste lämna dem, men hur kan man inte? <3

Bittersweet, som min blivande värdmor uttryckte det. Fick ett mail från henne, hur gulligt som helst. Hon skrev att hon förstod ungefär vad jag går igenom just nu och att det känslorna är väldigt blandade. Att hon förstår totalt hur jobbigt det kommer vara de första dagarna och att det inte är nåt jag behöver oroa mig över. Hon förberedde mig på att killarna troligen kommer vara lite hårda i början eftersom de verkligen gillade sin gamla au pair och att hon hoppas jag inte kommer ta det personligt för de menar inget illa osv.. Så det känns att hon bryr sig och det känns bra! :)
Jag vill avrunda, dags att kika på lite serier igen och komma bort ifrån faktum att 9 dagar kvarstår. Ska träffa Niina i helgen och festa en sista gång, det ska bli skoj! Hoppas jag får bilskrället såld också innan fredag, håll tummarna!!! En annan sak som känns jävligt bitter är att jag snart läst ut den fjärde och sista boken i Twilight serien. Inge mer Edward, hur ska detta gå? har knappt 100 sidor kvar och de är dömda att dö. Jag vill inte läsa snabbt men kan inte hejda mig, det är ju så spännande! Puss hej, marina tack för det korta samtalet idag förresten. Jag tänker på dig, känns som vi förlorar kontakten mer och mer. Jag saknar dig! Hang in there!

Inga kommentarer: