Läget då?

Tänkte bara kika in och skriva lite innan jag somnar in som om jag vore en björn som går i ide. Ögonen svider och samvetet är dåligt då timman är sen. Har haft en riktigt soft kväll i min ensamhet. Tittat på ett par tv-shower, 90210 & Privileged för att vara exakt, och spenderat resten av kvällen med att fixa inför halloween. Klippte och flätade kjol, flätade hår/midjeband? testade även såklart hår och smink och jag tror jag har en idé nu ungefär hur jag vill se ut. Är lite missnöjd över tröjan dock, hade velat ha lite mer urringning än strypkrage om nu fattar vad jag menar och sen är ju frågan tights eller hotpants? Har ju fått klart för mig hur alla andra kommer springa omkring, dvs i princip nakna och visa diverse härligheter, så man får liksom ställa sig frågan: Ska man följa med strömmen eller ska man simma emot? Fortsättning följer..-

Stod och diskade ikväll och kände doften av badhus när jag sköljde ur kastrullen. Hade mitt liv varit en tv-show hade detta varit det ultimata tillfället för skärmen att gnistra till i en slags vitskimrande nyans och en tillbaka blick med ett minne från tiden Desirée var runt 12 år skulle infinna sig. Hur som helst tänkte jag tillbaka på tiden då pappa, jag och lillebror brukade ha en lördagstradition att åka till badhuset några timmar och ha jätteroligt. På vägen hem stannade vi alltid till på Rimi körfältet för att köpa lördagsgodis för att sedan krypa ner i tvsoffan framför barnprogrammet "Nu är det nu" och mumsa. Vet inte riktigt om det var godiset eller badhuset som för mig gjorde traditionen så minnesvärd men jag fick som en slags mysig känsla inombords när jag stod där i köket med kastrullen i min hand. Jag älskar vatten och vill börja simma igen. Har dock inte blivit så mycket av det på senare tid eftersom med åldern kommer utseendefixerandet. Iklädd bikini, utan smink o framför allt utan volymen i håret känner man sig otroligt naken, sårbar och framför allt osäker. Så lusten av att bada har för mig förtryckts av ångesten över dessa saker. Jävligt jobbigt och kan tyckas låta väldigt omoget och fjantigt. Tycker jag själv också men det har blivit som en spärr hos mig som bara inte kan överskridas. Vill egentligen bara slita av mig kläderna, hoppa i som en kanonkula och helt enkelt inte bry mig. Problemet är bara att jag bryr mig alldeles för mycket om vad folk tycker och tills jag klurar ut hur man kommer över det känns badhusgrejen väldigt långt borta.

En annan sak jag kom att tänka på idag är detta: varför får Desineyfilmer mig att känna mig så bra, nästan oövervinnerlig? De har en sådan fantastisk känsla som de levererar tycker jag, känslor som storhet, kärlek, vackerhet... kan inte riktigt förklara det men han är bra fin han Walt Disney! Nu är det läggdags sen 2 timmar tillbaka. Hörs då!