Svårt det här med att klura ut bra rubriker!

Tjillevippen!
Kan inte hålla mig så jag säger det på en gång. Superhondan är på banan igen och som ni ser på bilden har hon även piffats upp med ett par vackra registreringsskyltar. Det går bra nu :P höhö. 8.50 am blev jag upphämtad av mekanikern och skjutsad till verkstan för att hämta min bil. Sjukt skön gubbe som var hur go som helst. Sved i plånboken det gjorde det, men efter att ha förstått att de bytt ut i princip hälften av grejjerna under huven så är det väl bara att va nöjd över att hon är tillbaka. Åkte därefter till DMV och fick revanch, registrering och plåtar.. YES! Mekanikern sa även att om bilen skulle gå sönder nån stans, mot förmodan, så kommer han och hämtar mig vart än i Kalifornien jag befinner mig + att han kanske kan hjälpa mig att sälja vråkåket sen så det vore ju sjukt nice! Så det där gjorde du allt bra Des. Vuxenpoäng åter igen!

Värre dock att jag har beslutat mig att ta mina credits. Kommer kosta mig skjortan och kommer troligen stressa ihjäl en för tillfället förslappad tjej, men som sagt är att som man bäddar får man ligga och detta va ju kanske inte så bekvämt.. Har insett att jag är ganska dålig på att faktiskt ta tag i problem. Så fort saker och ting blir för mycket, för tungt, för jobbigt etc. så lyckas jag alltid klura ut ett sätta att komma runt själva problemet, förenkla det hela liksom. Spelar ingen roll vad det handlar om, det går oftast alltid att lösa det på ett annat sätt, ett sätt som gynnar mig :P

Kommer ihåg när jag var på cykelutflykt med klassen i 7an. Jag klarar mig med nöd och näppe att cykla till campingen (var såklart top 3, bakifrån) men hemvägen kändes för jobbig. Lyckades dra en vurpa och volta med cykeln. Egentligen var det bara en lite skråma och jag kunde gott och väl ha fortsatt cykla hem, meen då såg man ju såklart sin chans. Kastar upp telefonen ur jackfickan och ringer mor, lipandes och berättar att jag är så skadad att jag inte kan cykla en meter till och att de är brottom innan mörkret faller. 30 minuter senare står mor där med cykelstället påkopplat på bilen och hämtar upp en ack så uppgiven dotter. Lathet eller smarthet, det är ju frågan. Det där var bara ett exempel men sådär har det alltid varit, så fort ett stort problem uppkommer så hittar jag på nåt sätt alltid små kryphål, kanske inte alltid bekväma men de finns där. Lyckas alltid hitta ett sätt att slingra mig ur utan att slösa för mycket energi. Men nu är det slut på det. Känns som det är dags att växa upp på riktigt. Första steget blir att fullända mitt kontrakt med CC utan att mygla. Jag är på G!

En sak som är lite skrämmande är hur dåligt minne jag har. Eftersom jag själv tror att mitt minne är sämre än en 90årig senil dams minne, så har jag på senare dagar börjat skrivit lappar. Lappar som innehåller bla vad jag ska köpa på affären, vad jag ska titta på tv ikväll, vad jag ska göra i helgen, vad som skall fixas i veckan, saker jag ska skriva med i bloggen (japp, sitter men lappen här), roliga citat.. Allt möjligt! Städade lite på rummet idag och fann lappar från sist jag städade (förra veckan), hur dåligt minne har jag egentligen?

Dags att avrunda. Tvillingarna dedikerade för ävrigt en sång till mig i går. Den gick ungfär så här: "Dear Sweden, We love you Sweden Desiree! Come you are late, it's party. We like your friends and uuUuuUuuu" Haha lite sött sådär, speciellt när de har så underbara stämmor (not). Falskare eländigare sång får man leta efter alltså.. 2 åringen grinar även om hon INTE får mata mig med clementiner. haha va hände? Nu var lappen slut, inget mer skall in i bloggen ikväll.
PUSS, godnatt!!!!